Programöversikt

Omfattning

240 poäng varav 60 poäng på motsvarande avancerad nivå.

Beslutande organ

Utbildningsnämnd.

Undervisningsspråk

Svenska.

Utbildningsnivå

Eftergymnasial utbildning, 4 år, heltid.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet för högskolestudier.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet för högskolestudier.

ÅK 1 - 60 p

Summa poäng årskurs 1 på grundnivå: 60 p

ÅK 2 - 60 p

Summa poäng årskurs 2 på grundnivå: 60 p

ÅK 3 - 45/15 p

Summa poäng årskurs 3 och 4 på grundnivå / avancerad nivå: 45/15 p

ÅK 4 - 15/45 p

Summa poäng årskurs 4 på grundnivå / avancerad nivå: 15/45 p

Högskolan förbehåller sig rätten att göra ändringar i utbildningens innehåll, omfattning och upplägg. Sådana förändringar kan exempelvis vidtas inom ramen för verksamhetens löpande kvalitetsarbete, för att säkerställa att utbildningen håller hög akademisk och pedagogisk standard eller för att följa gällande lagar, regler och riktlinjer.

Upphovsrätt
Detta dokument är skyddat av lagen om upphovsrätt. Den som bryter mot Lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

© Naprapathögskolan 2025
naprapathogskolan.se
Skandinaviska Naprapathögskolan AB, Stockholm

Mål för grundnivå enligt högskolelagen

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas:

Förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
Finansiering
Förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem
Beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att:

söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
följa kunskapsutvecklingen, och
utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Mål för avancerad nivå enligt högskolelagen

Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå:

ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

Mål för naprapatexamen

Utbildningsmålen omfattar kunskaper och förståelse, färdigheter och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt vad gäller prevention, diagnostik, behandling och rehabilitering av smärttillstånd och funktionsrubbningar i det neuromuskuloskeletala systemet. Målen är utformade utefter fem kompetensområden; medicinskt, kliniskt, professionellt, hälsofrämjande och vetenskapligt.

1

Visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen.

2

Visa såväl bred som fördjupad kunskap om kroppens uppbyggnad och funktion samt hälsa och sjukdom med särskilt fokus på neuromuskuloskeletala besvär och smärta.

3

Visa förståelse för hälsotillstånd i relationen till neuromuskuloskeletala besvär förankrat i ett biopsykosocialt perspektiv samt visa kunskap om naprapatisk behandling och rehabilitering ur ett personcentrerat synsätt.

4

Visa förståelse för vikten av patientsäkerhet vid naprapatisk vård med utgångspunkt i såväl aktuellt kunskapsläge som i relevanta författningar, förordningar och föreskrifter.

5

Visa kunskap om principerna för hälsofrämjande och förebyggande av sjukdomar samt vikten av tidiga preventiva insatser vid risk för ohälsa.

6

Visa förståelse för människors olika fysiska och psykiska förutsättningar samt andra faktorer i samhället som kan påverka individers och gruppers hälsa, och visa förståelse för vikten av att beakta etiska principer för att uppnå jämlik vård och hälsa.

1

Visa fördjupad förmåga att självständigt kunna behandla samt skapa behandlings- och rehabiliteringsplaner i samförstånd med patienten samt utvärdera dessa i relation till målsättningar och vid behov hänvisa till vidare utredning eller annan vårdgivare.

2

Visa fördjupad förmåga att självständigt integrera och använda kunskap på ett kritiskt och systematiskt sätt, samt att analysera och värdera komplexa fenomen, frågor, situationer och problemställningar.

3

Visa förmåga att tydligt kunna kommunicera såväl muntligt som skriftligt med patienter, övriga vårdgivare och det omgivande samhället, samt i enlighet med författningar, föreskrifter och styrdokument kunna dokumentera detta.

4

Visa förmåga att stötta samt bidra till andras kunskapsutveckling samt att vara självständig i lärande och bedömning av egen kompetens och vidareutveckling, visa förmåga till ledarskap och ansvar för att främja interprofessionellt arbete och professionsöverskridande samverkan inom hälso- och sjukvården.

5

Visa förmåga att initiera och medverka till hälsoinriktat arbete med fokus på folkhälsosjukdomar samt att tillvarata den enskilde individens resurser genom ökad delaktighet, kunskap och stöd till hälsofrämjande insatser.

6

Visa fördjupad förmåga att på vetenskaplig grund självständigt kritiskt granska, bedöma, ta del av samt använda ny kunskap inom området manuell medicin samt att diskutera och identifiera såväl kliniska som vetenskapliga problemområden för att därmed bidra till utveckling av professionen och verksamhetsområdet naprapati.

1

Visa fördjupad förmåga till professionellt förhållningssätt som bygger på självkännedom och empati med respekt för integritet, personliga värderingar och attityder.

2

Visa förmåga att reflektera över hälsa och sjukdom utifrån ett biopsykosocialt perspektiv inkluderandes etiska aspekter samt principer för lika villkor och jämlik vård.

3

Visa förmåga att utifrån en vetenskaplig och humanistisk ansats anta ett personcentrerat förhållningssätt samt att värdera nyttan, begränsningar och potentiella risker med naprapatiska vård.

4

Visa förmåga till ett hälsofrämjande förhållningssätt där grunden genomsyras av ett helhets- perspektiv och sätter patienten i centrum, visa förmåga att reflektera över ett hållbart yrkesutövande samt potentiella förändringar i arbetslivet.

5

Visa förmåga till insikt om det livslånga lärandet genom att identifiera sitt behov av att fortlöpande utveckla sin kompetens och att ta ansvar för detta.

6

Visa förmåga att ompröva och ifrågasätta etablerad och egen kunskap i relation till kunskapsutveckling grundat i vetenskap och beprövad erfarenhet inom områden av relevans för naprapati.

En miljö som formar professionella terapeuter

Naprapathögskolans målsättning är att erbjuda den studerande en vetenskaplig och professionsinriktad miljö med nära koppling mellan forskning, utbildning och kommande arbetsliv samt att utbildningsmiljön ska stimulera ett studentaktivt och livslångt lärande.

I målsättningen ryms dels viktiga värden som engagemang, kreativitet, gott studiesocialt klimat, jämställdhet och hållbar utveckling, dels resurser i form av ändamålsenliga lokaler, lärandematerial, teknisk utrustning samt informations- och kommunikationsteknologi. Därtill ska läggas en aktiv forskningsmiljö som stimulerar studentens vetenskapliga förhållningssätt och utveckling. Även samverkan med andra lärosäten, branschorganisationer och det framtida yrkeslivet är av stor vikt. Detta sammantaget påverkar förutsättningarna för lärandeprocessen och är något som Naprapathögskolan ständigt arbetar för att bibehålla och vidareutveckla.

Ämnesområden

Programmet är uppbyggt kring sex ämnesområden med naprapati som huvudfokus. Här kombineras kunskap om kroppens funktion, hälsa och sjukdom med idrottsmedicin samt vetenskaplig och professionell utveckling.

Utbildningen ges på både grund- och avancerad nivå, där de sista terminerna fördjupar din kliniska kompetens inom naprapati, hälsa och idrottsmedicin.

Kroppens uppbyggnad och funktion

Ämnesområdet inleder naprapatprogrammet och innehåller anatomiska och fysiologiska studier av hur människokroppen är uppbyggt samt fungerar. Kunskaper inom anatomi utgör grunden för såväl huvudämnet naprapati som de medicinska ämnena. Ämnesblocket innehåller dels systematisk anatomi dvs. läran om de olika organsystemen och kroppens uppbyggnad samt fördjupade studier inom rörelseapparaten och nervsystemet. Syftet är att studenten tidigt skall utveckla ett funktionellt tankesätt där analys av anatomiska sammanhang är centralt. Vidare innehåller ämnesblocket studier av människokroppens normala fysiologiska funktioner. Särskild tonvikt läggs vid muskel-, cirkulations-, och idrottsfysiologi. Kunskaperna utgör basen för förståelsen av patologiska tillstånds uppkomstmekanismer samt ett integrativt kliniskt tänkande. Inom ämnesblocket ingår även studier i tillämpad fysiologi och näringslära vilket möjliggör fördjupade och praktiska kunskaper om den fysiska aktivitetens och kostens betydelse för människokroppen.

‍

Hälsa och sjukdom

Ämnesområdet omfattar ett antal kurser som exempelvis medicin & kirurgi, ortopedi, neurologi, reumatologi, radiologi och bilddiagnostik. Förekomst, riskfaktorer, symtomlära, diagnostik, terapi och hälsopreventiva åtgärder studeras med fokus på de stora folkhälsosjukdomarna. Stor tonvikt läggs vid diagnostik och differentialdiagnostik med avseende på olika sjukdomar av betydelse för manuellmedicinskt omhändertagande. En viktig aspekt är förståelse för samspelet mellan somatisk och psykisk hälsa och ohälsa utifrån ett personcentrerat helhetsperspektiv. Inom ämnesområdet möjliggörs även en fördjupad förståelse för omfattningen av folkhälsoproblemet smärta och värk. Kunskap om smärtupplevelsen, dess uppkomst, kroppsegna system som kan aktiveras för att ge smärtlindring samt tänkbara behandlingsalternativ är av stor vikt för den blivande naprapaten. Kunskapskonstruktion om ålders- och genusperspektiv samt aktuell vetenskaplig forskning inom respektive område är centralt.

‍

NAprapati

Huvudområdet naprapati är det enskilt största på naprapatprogrammet. Syftet är att utveckla förmågor att diagnostisera och behandla smärttillstånd och funktionsförändringar i det neuromuskuloskeletala systemet vilket inkluderar palpation, massage, stretching, samt mobilisering och manipulation.Ämnesområdet innefattar även verksamhetsintegrerat lärande (VIL) med syftet att omsätta teoretisk och praktisk kunskap och förståelse i en klinisk kontext för att stötta ett meningsfullt lärande. VIL initieras under termin 2 vilket skapar utrymme att tidigt bygga upp en yrkesidentitet samt förväntningar på det kommande yrkeslivet. Centralt är möjligheten att träna kliniska förmågor vilket underlättar sammanvävning av teori och praktik i mötet med patienter, grupper av patienter eller som primärvårdsgivare inom muskuloskeletal medicin i multiprofessionella samarbeten.Under termin 7 och 8, ingår examensarbete om 15 poäng, som syftar till att utveckla förmågan att självständigt integrera och använda kunskaper inom vetenskaplig metod och inom ämnesområdet naprapati.

Idrottsmedicin

Ämnesområdet omfattar grundläggande aspekter av skador relaterade till idrott och motion, inklusive deras bakomliggande uppkomstmekanismer. Målet är att utveckla förmågan att självständigt analysera kliniska symtom, fastställa diagnoser samt rekommendera lämplig behandling och rehabilitering. Dessutom ämnar studierna möjliggöra en djupare förståelse för den mänskliga kroppens normala struktur och funktion, särskilt med fokus på det neuromuskuloskeletala systemet.

Vetenskaplig utveckling

Ämnesområdet löper som en strimma genom programmet, från termin 2 till termin 6, med syfte att stimulera till ett reflekterande och vetenskapligt förhållningssätt. Färdigheter i kritiskt tänkande, vetenskaplig metodik, informationshämtning och bedömning av artiklar, samt statistik, är av väsentlig betydelse. Dessa kompetenser utgör grundläggande för examensarbetet under termin 7 och 8 inom området naprapati och förbereder den blivande naprapaten att självständigt utforska och kritiskt utvärdera grundläggande och klinisk forskningslitteratur inom ämnet. En central målsättning är att främja förståelse för vetenskap och beprövad erfarenhet samt dess betydelse för det kommande yrkeslivet.

Professionell utveckling

Parallellt med den vetenskapliga utvecklingen, finns ämnesområdet professionell utveckling, som lägger grunden till yrkesidentiteten. Ämnesområdet sträcker sig över programmets samtliga terminer. Studierna utgår från ett holistiskt och humanistiskt synsätt som inbegriper bemötande och kommunikation med patienter med neuromuskuloskeletala besvär, hantering av yrkesrollen, förhållningssätt i relation till samhället och olika myndigheter, juridiska och etiska aspekter samt självkännedom. Av stor vikt är att skapa förutsättningar till ett reflekterande och akademiskt förhållningssätt till värdet av det livslånga lärandet för att kunna bidra till den evidensbaserade manuellmedicinska utvecklingen.

Kompetensområden

För att tydliggöra hur programmets olika delar relaterar till varandra är utbildningen organiserad i fem kompetensområden, som utgör en röd tråd genom programmets kurser. Dessa utgår bland annat från kompetensramverket CanMEDS sju roller med tillhörande kompetenser som är nödvändiga för utövande av naprapatyrket och som adresseras för att utveckla ett professionellt förhållningssätt. Utvecklingen av dessa kompetenser och roller löper och genomsyrar genom hela programmet.

Medicinsk kompetens

I naprapatens kompetens är det centralt att ha goda anatomiska, fysiologiska och medicinska kunskaper för att på bästa möjliga sätt hjälpa patienter till mindre besvär i det muskuloskeletal systemet och ohälsa. Stort fokus läggs därför vid människokroppens uppbyggnad och funktion, från cellulär till biomekanisk nivå. Ur en differentialdiagnostik synvinkel är det centralt att ha såväl breda som fördjupade kunskaper inom sjukdomars symtom, utredning och behandling samt, ur ett hälsofrämjande perspektiv, hur dessa kan förebyggas. Kurser inom allmänmedicin, neurologi, ortopedi, reumatologi och bilddiagnostik är av avgörande betydelse.

Klinisk kompetens

Den kliniska kompetensen omfattar att som naprapat kunna integrera samtliga kompetensområden i mötet med en patient, grupper av patienter eller som klinisk expert i multiprofessionella samarbeten. Den legitimerade naprapater ska kunna applicera basvetenskaplig kunskap, kliniska färdigheter, vetenskap och vetenskap samt ha ett professionellt och vetenskapligt förhållningssätt i arbetet med att ge patientsäker personcentrerad, och god och likvärdig vård. Centralt i den kliniska kompetensen är att genom god kommunikativ och pedagogisk förmåga genomföra adekvat anamnes samt utföra och kritiskt tolka den diagnostiserande undersökningen. Tillsammans utgör anamnes och diagnosticering underlag för diagnos eller differentialdiagnos. Naprapaten upprättar i samråd med patienten en behandlingsplan som tar hänsyn till patientens målsättningar och förutsättningar. Progression inom klinisk kompetens bygger bland annat på symtom och fynd. För att kontrollera naprapatstudentens progression och att denna fortlöper, bedöms den kliniska kompetensen löpande inom ramen för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU), såväl formativt som summativt, under termin 2-8. Vidare bedöms förståelse för olika patientgrupper och typer, samt kliniskt resonemang, både i mötet med patienten samt genom studentens lärandeportfölj.

Hälsofrämjande kompetens

Naprapatutbildningen ska förbereda studenten för, och ge goda kunskap i hälsofrämjande insatser; vikten av tidiga insatser vid risk för ohälsa, förhindra muskuloskeletala sjukdomar, förkorta sjukdomsperiod och/eller lindra patienters besvärsgrad. Stor vikt läggs också vid förståelse för hur människors olika fysiska och psykiska förutsättningar, samt andra faktorer som kan påverka hälsa och ohälsa, spelar in. Naprapaten ska efter utbildningen också ha god förmåga till ett hälsofrämjande förhållningssätt där grunden genomsyras av en helhetssyn på patienten men också sett i ett större perspektiv på befolkningsnivå. Vidare ska naprapaten också ha en god förmåga att informera och instruera patienten i hälsofrämjande åtgärder såsom fysisk aktivitet och träning samt att i samverkan med patienten sätta upp realistiska hälsofrämjande mål. Inom hälsofrämjande insatser ingår även utbildning för att stärka studentens egen hälsa.

Professionell kompetens

Fundamentalt i naprapatens arbete är att möta och interagera med människor i olika åldrar och med olika bakgrund med besvär från rörelseapparaten. Professionellt förhållningssätt är en kompetens och huvudspår genom hela naprapatprogrammet och genomsyrar alla kurser. Ett professionellt förhållningssätt är ett holistiskt, humanistiskt begrepp som inbegriper bemötande av patienter, hantering av yrkesrollen, förhållningssätt i relation till samhället och olika myndigheter, juridiska och etiska aspekter samt självkännedom. Den professionella kompetensen tränas inte isolerat och i sin helhet utan istället tränas dessa delar integrerat i olika sammanhang vilket också speglas i mappningen av utbildningsmålen för naprapatutbildningen och dess relation till de andra kompetenserna som utgör ramverket för den kompetenta naprapaten.

Pedagogisk profil – principer och kunskapssyn

Naprapatprogrammets pedagogiska profil baseras på ett socialkonstruktivistiskt synsätt på kunskap, lärande och undervisning. Detta perspektiv betonar hur lärande formas och skapas i samspel mellan individer, och hur sammanhang, kontext och miljön är av betydelse för hur och vad hen lär sig. Samhällets och avnämarnas krav på naprapatens kompetens samt den snabba kunskapsutvecklingen kräver att den studerande lär sig att självständigt och i samspel med andra aktivt söka kunskap och att inta ett kritiskt reflekterande förhållningssätt till kunskap.

Lärande är en process hos individen, i samspel med andra, som förutsätter både intellektuell och känslomässig bearbetning. Programmet ska stötta och hjälpa den studerande i lärandeprocessen och främja personlig utveckling och ökad självkännedom. Avsikten är att den studerande ska bli medveten om olika aspekter av mångfald, sina egna värderingar och förhållningssätt för att kunna reflektera över och förstå sitt beteende i samverkan med andra människor.

Naprapatprogrammet sätter studenten i förarsätet. Ett studentaktiverande och problemorienterat arbetssätt med tonvikt på den studerandes vilja och förmåga att ta ansvar för det egna lärandet och utveckling ligger till grund för undervisningen och används genomgående i programmet. Pedagogiska metoder som uppmuntrar till självständighet och livslångt lärande skapar en god grund för vetenskapligt och kritiskt tänkande.

Vetenskaplig kompetens

Den legitimerade naprapaten ska kunna kombinera vetenskaplig kunskap med klinisk kompetens och kunskap om patientens unika situation för att kunna ge den enskilda patienten bästa möjliga vård och behandling. Genom ett vetenskapligt förhållningssätt och förmåga att söka vetenskaplig information, kan naprapaten identifiera kunskapsluckor och osäkerhet i kliniska situationer, formulera relevanta forskningsfrågor för att adressera behovet av kunskap och fatta kliniska beslut som är baserade på bästa möjliga evidens, samtidigt som patientens intressen tas i beaktande. Vetenskapliga kunskaper, färdigheter och förhållningssätt möjliggör också för naprapaten att kunna bidra till skapande, tillämpning och spridning av forskningsresultat av vikt för hälso- och sjukvårdens utveckling.

Progression i utbildningen

Genom hela naprapatprogrammet finns en genomtänkt progression i form av:

breddning, dvs. att studerande förväntas vidga sina kunskaper, färdigheter och förhållningssätt inom olika ämnesområden,
fördjupning avseende kunskaper, färdigheter och förhållningssätt där lärandeaktiviteter och situationer ökar i komplexitet och svårighetsgrad och ställer högre krav på studerande att kunna integrera kunskaper, färdigheter och förhållningssätt, och
självständighet beskrivs som ökande grad av förväntat ansvarstagande i förhållande till undervisning och handledning, dvs. studentens förmåga att ta ansvar för sitt eget lärande i relation till lärandemålen.

I utbildningen tydliggörs progression i lärandet genom tydliga samband mellan nivåsatta mål och val av undervisnings- och examinationsformer. Undervisningen byggs upp kring huvudområdet naprapati och utgår från manuell- och idrottsmedicinska problemställningar. Kursernas inbördes ordning baseras på behovet av progression, fördjupning och integrering avseende naprapati och de andra ämnesområdena vilket innebär större mått av komplexitet och självständighet.

En principiell idé för progressionen inom utbildningen grundas i kunskapstaxonomier, modeller som ordnar kunskapen hierarkiskt i nivåer eller steg. Programmet har inspirerats av flera typer av taxonomier såsom Blooms reviderade taxonomi, SOLO-taxonomi och Millers pyramid. Även om dessa modeller används integrerat och omväxlande så antar Blooms kunskapstaxonomi en ledande ställning där kunskap indelas i nivåerna; fakta, förståelse, tillämpning, analys, syntes och kritisk värdering.

Utbildningen är utformad så att de enskilda kurserna bygger på varandra genom att kunskaper och färdigheter från tidigare kurser återkommer och fördjupas eller breddas på lika sätt och inom olika områden i senare kurser. Under utbildningens gång, och framförallt i kurserna på avancerad nivå (från termin 6), ställs ökade krav på studenterna att systematiskt kunna integrera tidigare kunskaper och färdigheter i nya situationer.

Kurser med grundläggande kunskaper inom ämnesområdena Kroppens uppbyggnad och funktion, Naprapati och Idrottsmedicin inleder utbildningen. Här ingår också ett initialt formande och utveckling av professionella och vetenskapliga kompetenser. Det verksamhetsintegrerade lärandet (VIL) och den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) börjar i termin 2 och fortlöper under alla terminer och avslutas i termin 8. Kurser inom ämnesområdet Hälsa och sjukdom fortlöper genom nästan hela programmet (från termin 2 till termin 8) och möjliggör för den studerande en både bred och djup medicinsk kompetens. Studenterna tränar under hela utbildningen förmågan att förstå och sammanställa faktakunskap samt förmågan att tillämpa kunskaper i manuellmedicinsk undersökning, behandling och rehabilitering. Från och med termin 3 ingår längre placeringar i den verksamhetsförlagd utbildning där stor vikt läggs vid förmågan att analysera utifrån ett personcentrerat manuellmedicinsk arbetsmodell. För att forma en kritiskt tänkande och värderande naprapat påbörjas den vetenskapliga utbildningen redan i termin 1 och fortlöper genom hela utbildningen. Kunskapen fördjupas i de kommande terminerna för att sista året tillämpas i ett självständigt examensarbete.

Undervisnings- och läraktiviteter

Under utbildningen förekommer olika arbetsformer som stimulerar studentaktivitet, främjar djupinriktning i lärandet samt uppmuntrar till samarbete för lärande. Undervisnings- och läraktiviteter anpassas till de olika kursernas syfte, lärandemål, innehåll och examination och har primärt ett problembaserat fokus. Exempel på student- och aktivitetscentrerade pedagogiska metoder är strategier som är baserade i problembaserat lärande (PBL). exempel på två former av aktivitetscentrerade metoder som används inom programmet är inverterade klassrum och teambaserat lärande. Inverterade klassrum (flipped classrooms) d.v.s. webbaserade genomgångar och uppgifter som gås igenom av studenterna individuellt (eller i grupp) innan man träffas i undervisningslokalerna och som frigör tid och utrymme för förtydliganden, djupare diskussioner och mer laborativt arbete i mötet mellan medstudenter och lärare. Teambaserat lärande (TBL) d.v.s. en undervisningsmetod som baseras på aktivt lärande och grupparbeten. Inom TBL är diskussionen det främsta verktyget och ska förbereda studenterna för att kunna lösa problem i den framtida yrkesrollen som naprapat.

Utöver dessa förekommer andra undervisnings- och läraktiviteter som också bygger på den lärande som en aktiv individ och där hen konstruerar sin egen kunskap genom stöd från lärare. Detta görs genom t.ex. grupparbeten, laborationer såväl individuellt som i grupp, projektarbeten, tematiska studier och seminarier. Vissa kunskaper kan även hämtas individuellt oberoende av tid och rum. Sådant lärande kan ske till exempel genom litteraturstudier, interaktiva medier och/eller webbaserat material. Även den praktiska undervisningen på naprapatprogrammet präglas av ett problembaserat perspektiv och arbetssätt i vilket förevisningar, praktiska övningar och färdighetsträning sker i mindre grupper. Stor vikt läggs vid funktionella aspekter och patientfall används ofta som diskussionsunderlag för att skapa ett meningsfullt och autentiskt lärande för studenterna.

Föreläsningar integreras vanligen med studentaktiva moment såsom bikupor (parvisa diskussioner), mentometerknappar för att främja, delaktighet och engagemang och olika former av formativa bedömningar med omedelbar återkoppling (MCQ frågor genom digitala pedagogiska verktyg som Socrative och Mentimeter).

Sammantaget är den pedagogiska målsättningen för naprapatprogrammet att skapa förutsättningar för studenten att ta eget ansvar för kunskapssökande och lärande samt att utveckla ett personcentrerat synsätt där engagemang och empati genomsyrar arbetssättet. Vidare ska studenten bli en vetenskapligt och kritiskt tänkande individ såväl under utbildningen som i sin kommande yrkeskarriär. En välutbildad, kompetent naprapat ska vara trygg i sin yrkesroll och samtidigt ödmjuk inför kollegor och andra yrkeskategorier samt kunna kommunicera och samverka med såväl kollegor inom sjukvården som patienter och andra grupper.

Verksamhetsintegrerat lärande (VIL)

Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) kan ske i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök och auskultationer. VIL/VFU är en central och integrerad del av naprapatprogrammet och initieras under termin 2. Huvudsakligen genomförs VFU vid lärosätets egna patientklinik under termin 2-6 (grundnivå) och studiebesök hos yrkesverksamma legitimerade naprapater sker varje termin för att tidigt koppla utbildningen till det framtida yrket. Under termin 7-8 (avancerad nivå) genomförs, utöver tidigare nämnd VFU, längre auskulationsperioder hos yrkesverksamma legitimerade naprapater och andra legitimerade vårdgivare. Denna fördjupade kontakt med yrkesverksamma naprapater och utövare av närliggande professioner ger goda förutsättningar för att utveckla den samarbetsförmåga som krävs av en legitimerad naprapat.

Examinationer

Rättssäker bedömning och examination inom utbildningsprogrammet sker inom ramen för varje kurs.
‍
Formativa bedömningar och summativa examinationer sker med en tydlig koppling mellan lärandemål, undervisnings- och läraktiviteter och examination (konstruktiv länkning) . Studentens teoretiska kunskaper, praktiska och kliniska färdigheter samt analytiska förmågor bedöms kontinuerligt under studietiden där problemorienterade frågeställningar är centrala och präglas av ett helhetsperspektiv.
‍
I de teoretiska delarna av utbildningen är skriftliga examinationer den vanligaste formen av examination men även inlämningsuppgifter och grupparbeten med skriftlig och muntlig presentation förekommer. Ofta examineras kurser med sammanvägda examinationsformer, till exempel kan obligatoriska inlämningsarbeten både på grupp- och individnivå ingå i en kurs som avslutas med en teoretisk skriftlig examination. De praktiska kurserna är uppdelade i en teoretisk del som examineras skriftligt samt i ett eller flera praktiska delprov där studentens kunskap, färdighet och förhållningssätt bedöms.

Inom ramen för VIL bedöms studentens kliniska färdigheter, värderingsförmåga och förhållningssätt kontinuerligt genom delprov samt vid ett slutprov i varje årskurs. Bedömning av utbildningsmål sker framförallt genom patientsimuleringar och patientfallsdiskussioner. Även färdighetsexaminationer i simulerad miljö såsom “Objective Structured Clinical Examination” (OSCE) förekommer. I bedömningen tas särskild hänsyn till bemötande av och förhållningssätt till patienten, undersökningsförmåga och selektivitet i denna, förmåga till diagnosställning och relevanta differentialdiagnostiska ställningstaganden, skapande av behandlingsplan och genomförande av behandling samt förmåga att informera och motivera patienten. Naprapatens kommunikativa och pedagogiska förmåga värderas högt och anses vara en förutsättning för att kunna ge god evidensbaserad vård.

Bedömning och återkoppling på studentens utveckling i relation till de fem kompetenserna är en väsentlig del av naprapatutbildningen och sker löpande under programmet. Studenternas progression dokumenteras i en lärandeportfölj.

Examinationen utgår från fastställda och för den studerande i förväg kända bedömningskriterier. Vid underkänt på ordinarie examination har studenten möjlighet till omexamination. Sammanlagt har den studerande möjlighet till fem examinationstillfällen. Om studenten genomfört fem underkända examinationer ges inte något ytterligare examinationstillfälle. Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, ska sådan begäran inlämnas skriftligt till ansvarig studierektor och bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot.

Om det föreligger särskilda skäl såsom behov av anpassning för den studerande med dokumenterad varaktig funktionsnedsättning får examinator i samråd med ansvarig studierektor fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter. Innehåll och lärandemål samt nivå på förväntade färdigheter, kunskaper och förmågor får inte ändras, tas bort eller sänkas.

Examensarbete (självständigt arbete)

Utbildningens innehåll och kärna (core curriculum) utgår från utbildningsmålen men under termin 4-6 finns det möjlighet för naprapatstudenten att delta i fristående och utanför programmet valbar kurs om 7,5 poäng. Kursen ska fördjupa studentens kunskaper och kompetens genom att möjlighet ges till breddning och fördjupning inom forskningsmetodik.

Individanpassat program

I syfte att uppmuntra studenter som är elitidrottsatsande att kombinera idrottsverksamhet och studier finns möjligheten att ansöka om ett individanpassat program. Det innebär att studenten har möjlighet att schemalägga den obligatoriska undervisningen inom ramen för VIL och andra moment, såsom praktiska lektioner och examinationer, utifrån den idrottsliga verksamheten. Den individuella studieplaneringen görs i samråd med ansvarig studierektor där elitidrottssatsning styrks med ett intyg från aktuellt specialförbund vid Riksidrottsförbundet

Övriga riktlinjer

Ny utbildningsplan implementerades höstterminen 2022, vilket medfört att flertal kurser har reviderats avseende namn, omfattning och placering. För den studerande som återupptar studier efter studieuppehåll görs en individuell studieplanering med ansvarig studierektor.

Undervisningsspråk

Undervisningsspråk är svenska men viss undervisning på engelska förekommer. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används.

Betygsskala

Som betyg används uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G). Betygsskalan framgår av kursplanen.

Tillgodoräknande

Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Ansökan om tillgodoräknande sker skriftligt till ansvarig studierektor. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt.

Särskilda behörighetskrav till kurs inom program

Inom programmet finns särskilda behörighetskrav till programmets kurser. Behörighetskraven framgår av kursplanerna. I de fall där kraven är kopplade till uppflyttning till högre termin, finns dessa behörighetskrav beskrivna i Naprapathögskolans studiehandbok.

Riktlinjer för att avbryta verksamhetsintegrerat lärande

Om den studerande visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras kan examinator med omedelbar verkan avbryta den studerandes verksamhetsintegrerat lärande (VIL). I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka moment och kunskapskontroller som krävs innan den studerande ges möjlighet till nytt VFU-tillfälle. Antalet kunskapskontroller i handlingsplanen begränsas till två gånger. Har den studerande underkänts på sista möjliga examinationstillfället ska ingen handlingsplan upprättas.

Likabehandlingsplan

Studier vid naprapatprogrammet ska bedrivas på lika villkor i enlighet med Naprapathögskolans styrdokument “Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter”.

Naprapatprogrammet

Utbildningsplan

Basdata

Omfattning

Beslutande organ

Undervisningsspråk

Utbildningsnivå

Behörighetskrav

Behörighetskrav