Naprapatexamen

Legitimation

Legitimation för naprapater i Sverige infördes genom riksdagsbeslut 1994 och sedan 2006 är ”naprapat” en skyddad yrkestitel. Det innebär att naprapater lyder under hälso- och sjukvårdslagen, står under Socialstyrelsens tillsyn samt att  endast den som har legitimation, särskilt förordnande eller genomgår föreskriven praktiktjänstgöring, får kalla sig naprapat.

Bestämmelser om legitimation, ensamrätt till yrke, skyddad yrkestitel och skyddad specialistbeteckning för naprapater finns från och med 1 januari 2011 i Patientsäkerhetslagen (2010:659).

Enligt 3 kap 7 § i Patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) krävs för legitimation som naprapat fullgjord naprapatutbildning om minst fyra år samt ett års praktisk tjänstgöring.

Legitimerade naprapater omfattas även av en nordisk överenskommelse (SÖ 1994:2) om gemensam nordisk arbetsmarknad för viss hälso- och sjukvårdspersonal. Överenskommelsen innebär att personer med legitimation inom hälso- och sjukvården automatiskt får sin legitimation godkänd och därmed kan utöva yrket i de övriga nordiska länderna där yrket är reglerat.

Mål för avancerad nivå enligt högskolelagen

Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kun­skaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, fär­digheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå:

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, fråge­ställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklings­arbete.

Socialstyrelsens syfte & riktlinjer för praktisk tjänstgöring för naprapater

Praktisk tjänstgöring ska enligt 3 kap 7 § i Patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) fullgöras under en tid som motsvarar minst ett års heltidstjänstgöring efter avslutad naprapatutbildning. Tjänstgöringen ska fullgöras i Sverige och under handledning.

Syfte med praktisk tjänstgöring

Naprapaten ska genom praktiken få en allsidig inblick i den svenska hälso- och sjukvårdens organisation och arbetssätt, skapa förutsättningar för samarbete med olika personalkategorier och få kunskaper om samarbetspartnernas behandlingsprinciper och metoder samt beredas möjlighet till praktisk träning i det egna yrket.

Riktlinjer med praktiskt tjänstgöring

Praktiken ska omfatta ett års handledd heltidstjänstgöring inom hälso- och sjukvård och vara fördelad enligt följande:

• minst nio månader hos legitimerad naprapat
• minst tre månader inom den offentliga hälso- och sjukvården

Praktiktjänstgöringen kan fullgöras vid flera mottagningar eller enheter. Efter tjänstgöringen ska handledaren bekräfta på Socialstyrelsens särskilda blanketter att naprapaten fullgjort praktiktiden och beskriva dess innehåll och omfattning.

Praktisk tjänstgöring hos legitimerad naprapat innebär att naprapaten handleds i arbetet av en legitimerad naprapat. Den ska omfatta de delar som ingår i naprapatens yrkesområde.

Praktisk tjänstgöring inom den offentliga vården innebär att naprapaten deltar i hälso- och sjukvården under handledning av särskilt anvisad handledare. Lämpliga verksamhetsområden är primärvård, ortopedi, neurologi, reumatologi och medicinsk rehabilitering. Tjänstgöringstiden kan fördelas lika mellan primärvård och sjukhusbunden vård. Det är också önskvärt att naprapaten får inblick i psykiatrisk sjukvård och verksamheten på röntgen- sjukgymnastik- och arbetsterapiavdelningar.

Under tjänstgöringen ska naprapaten få praktiska erfarenheter och fördjupade kunskaper om:

• hälso- och sjukvårdens organisation
• primärvårdens arbetssätt och samverkan med övriga vårdgivare inklusive socialtjänsten
• informations-, utrednings- och behandlingsstrategier inom primärvården
• journalföring enligt gällande författningar
• ortopedisk verksamhet och behandlingsmetoder
• utredningsgången vid rörelseorganens sjukdomar
• diagnostiska metoder för rörelseorganen inklusive radiologiska metoder
• differentialdiagnostiska bedömningar av rörelseorganens sjukdomar
• sjukgymnasters och arbetsterapeuters arbetssätt och behandlingsmetoder
• hjälpmedelscentral och ortopedteknisk verksamhet

För mer information och blanketter besök Socialstyrelsens webbplats och klicka dig vidare till ”Praktisk tjänstgöring för naprapater” samt ”Ansökan om legitimation som naprapat”.

Examen & Karriär

Efter examen är det många naprapater som väljer att öppna egen klinik. Antingen själva eller tillsammans med andra naprapater från skoltiden. Men, det blir allt vanligare att man som naprapat inleder sin karriär med en anställning. Möjligheterna att göra detta har ökat i takt med att flera större naprapatkliniker vuxit fram på senare år.

Naprapati är idag en väletablerad behandlingsform för besvär i muskler och leder. Behovet av naprapater är stort eftersom nästan alla människor någon gång får ont i muskler och leder eller drabbas av en idrottsskada, den typ av besvär som naprapaten är specialist på att behandla. Samarbeten mellan naprapater och landsting, samt särskilda vårdavtal för naprapater, har blivit allt vanligare sedan Socialstyrelsens beslut om legitimation 1994. Även anlitandet av företagsnaprapater inom näringslivet ökar för att motverka långtidssjukskrivningar. Antalet naprapater inom idrottsrörelsen, som alltid varit en grupp som gärna vänt sig till naprapater för att få hjälp, växer hela tiden.

Naprapater har inom sin utbildning en sådan specialisering att de kan ta ett eget medicinskt ansvar och nå långsiktiga resultat med de patientgrupper som i dag kostar samhället allra mest i form av produktionsbortfall och sjukvårdskostnader – patienter med besvär relaterade till rygg, nacke, leder och muskler. Detta borgar för en god Nordisk arbetsmarknad för naprapater även fortsättningsvis.