Kursplaner

Kursen behandlar patientgrupper och kliniska situationer som är vanligt förekommande inom naprapatisk praktik, där den gemensamma utgångspunkten är bedömning, behandling och rehabilitering av muskuloskeletala besvär och funktion genom livets alla faser. Multimodala och interdisciplinära behandlingsstrategier analyseras med fokus på hur naprapatisk manuell medicin kan integreras i bredare vårdinsatser och vårdkedjor. Särskild uppmärksamhet riktas mot hur den muskuloskeletala handläggningen måste anpassas utifrån olika livsfaser, vårdkontexter, folkhälsoperspektiv och preventiva insatser. Detta inkluderar specifika kliniska överväganden rörande muskuloskeletal hälsa hos den växande individen (barn och ungdomar), kvinnors hälsa och reproduktiva faser (inklusive graviditet), samt det friska åldrandet och geriatrisk rehabilitering. Vidare behandlas hur systemiska sjukdomar, såsom kardiovaskulära och respiratoriska tillstånd, samt återhämtning efter sjukhusvård eller kirurgiska ingrepp påverkar rörelseapparaten och den naprapatiska handläggningen.

Kursens spetsmoment där idrottsmedicin på fördjupad nivå integreras i den naprapatiska manuella medicinen. Studenten tränas i att designa multimodala interventioner för såväl akuta skador som mer långvariga besvär.

Kursen behandlar även teoretiska perspektiv på manuell medicin med fokus på relationella och kontextuella faktorer som kan påverka kliniska utfall. I detta ingår centrala begrepp inom personcentrerad vård, såsom terapeutisk allians, delat beslutsfattande och patientens berättelse i kliniskt resonemang.

Vidare ingår fördjupning i kliniskt resonemang vid komplexa patientpresentationer, komorbiditet och långvariga tillstånd. Detta inkluderar analys av funktionella begränsningar, riskbedömning, remittering och professionellt ansvar i relation till patientsäkerhet.

Kursen innehåller verksamhetsintegrerat lärande (VIL) i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med fokus på att fördjupa studentens kliniska färdigheter, kliniska resonemang och professionella förhållningssätt i en handledd klinisk kontext. Genom en tydlig progression mot ökad självständighet i patientarbetet ges studenten möjlighet att integrera, tillämpa och kritiskt värdera teoretiska och praktiska kunskaper i relation till klinisk praktik. I kursen ingår även intern auskultation med reflekterande medbedömning samt extern auskultation hos yrkesverksamma vårdgivare inom manuell medicin, i syfte att fördjupa förståelsen för klinisk praxis, professionella arbetssätt och samverkan i vården. Inom kursmomentet används EPA (Entrustable Professional Activities) som ett stöd för att synliggöra centrala kliniska arbetsuppgifter, återkoppling och progression i relation till kursens innehåll och lärandemål.

Kursen behandlar klinisk integrering av naprapatisk manuell medicin vid akuta till mer komplexa och långvariga neuromuskuloskeletala smärt- och funktionstillstånd. Undervisningen fokuserar på hur naprapatisk diagnostik, manuell behandling och specifika rehabiliteringsstrategier kan kombineras i olika behandlingsupplägg samt hur samverkan med andra professioner inom hälso- och sjukvård kan övervägas och integreras. Vidare analyseras kliniska och differentialdiagnostiska resonemang vid komplexa patientpresentationer där neuromuskuloskeletala besvär förekommer i relation till idrottsskador, traumatologi, komorbiditet och långvarig smärta. I detta ingår smärtanalys, bedömning av funktionella begränsningar, riskbedömning, remissöverväganden och kliniska prioriteringar i direkt relation till patientsäkerhet.

Särskild uppmärksamhet riktas mot hur personcentrerad vård och hälsofrämjande insatser kan integreras i naprapatisk klinisk praxis. Begrepp av avgörande betydelse för naprapatisk personcentrerad vård såsom terapeutisk allians, delat beslutsfattande, smärtfysiologi och patientens anamnes analyseras i relation till kliniskt resonemang och behandlingsstrategier. Kliniska moment omfattar fördjupad övning i neuromuskuloskeletal undersökning, biomekanisk bedömning och anpassning av naprapatiska behandlingstekniker samt rehabiliteringsstrategier i relation till patientens kravprofil, funktionella presentation och behandlingsrespons. Särskild vikt läggs vid idrottsmedicinska bedömningar, innefattande fysiska tester anpassade för olika idrotter samt evidensbaserade kriterier för säker återgång till idrott efter skada. I detta ingår även intern och extern auskultation, juridisk korrekt klinisk dokumentation, kvalitetssäkringsarbete, utvärdering via e-portfölj samt professionsöverskridande samverkan.

Kursen behandlar även professionella, hälsoekonomiska och etiska frågor i naprapatisk yrkesutövning, inklusive medicinskt ansvar, patientautonomi, informerat samtycke, hållbart klinikledarskap samt jämlik vård och mångfald i mötet med patienter. Vidare behandlas hur sociala determinanter, intersektionalitet, normer, diskrimineringsgrunder och olika livsvillkor kan påverka hälsa, tillgång till vård och mötet mellan patient och vårdgivare.

Kursen innehåller verksamhetsintegrerat lärande (VIL) i form av verksamhetsförlagd utbildning (VFU) med fokus på att vidareutveckla studentens förmåga att självständigt, patientsäkert och analytiskt använda kliniska färdigheter, kliniskt resonemang och professionellt förhållningssätt i en handledd klinisk kontext. Genom ett successivt ökat ansvar i patientarbetet ges studenten möjlighet att integrera, tillämpa och kritiskt reflektera över teoretiska och praktiska kunskaper i relation till komplexa kliniska situationer. I kursen ingår även intern auskultation med reflekterande medbedömning (peer-learning) samt extern auskultation hos yrkesverksamma naprapater och andra legitimerade vårdgivare inom hälso- och sjukvården, i syfte att bredda och fördjupa förståelsen för klinisk praxis, professionella arbetssätt och naprapatens roll i vårdens sammanhang. Inom kursmomentet används EPA (Entrustable Professional Activities) som ett stöd för att synliggöra centrala kliniska arbetsuppgifter, formativ återkoppling och progression i relation till kursens innehåll och lärandemål. I denna kurs belyses och examineras EPA på en självständig och integrerad nivå.

Den kliniska undervisningen omfattar även praktisk användning och kritisk värdering av AI-baserade verktyg inom manuell medicin, med särskilt fokus på kliniskt beslutsstöd, journalföring och dokumentation. Möjligheter, begränsningar och risker behandlas utifrån patientsäkerhet, dataskydd och professionellt ansvar, med betoning på självständig granskning och kvalitetssäkring av AI-genererat innehåll.

Kursen behandlar vetenskapsteoretiska perspektiv relevanta för klinisk forskning inom manuell medicin, med fokus på relationerna mellan kvalitativa och kvantitativa ansatser och deras lämplighet i förhållande till olika typer av forskningsfrågor. Centrala begrepp som validitet, reliabilitet, bias och generaliserbarhet analyseras i relation till kliniska studier. Studenten fördjupar sin förmåga att identifiera, avgränsa och motivera ett problemområde utifrån patient-, professions- och samhällsperspektiv.

Kursen behandlar vidare strukturen och innehållet i en vetenskaplig projektplan, inklusive bakgrund, syfte, frågeställningar, val av design och metod, urvalsförfarande, dataanalys samt tidsplan. Forskningsetiska principer och riktlinjer för klinisk forskning behandlas ingående, inklusive informerat samtycke, konfidentialitet och ansökan till etikprövning. Studenten genomför ett empiriskt arbete mot bakgrund av en litteraturöversikt över det valda området som underlag för projektplanen.

Studenten ska självständigt (i par eller, om särskilda omständigheter råder, enskilt) och under handledning genomföra en vetenskaplig studie inom ämnesområdet manuell medicin inriktning naprapati. Den vetenskapliga grunden för ämnesområdet omfattar hälsa och ohälsa relaterat till rörelseorganen, förebyggande insatser samt bedömning, diagnostik, behandling och rehabilitering. Arbeten som genomförs i par ska utformas så att varje students individuella prestation kan särskiljas och bedömas individuellt.

Arbetet ska omfatta en tydlig forskningsprocess som innefattar problemformulering, litteraturöversikt, kritisk granskning av litteratur, utarbetande av frågeställning, metodologiska överväganden, datainsamling, databearbetning, analys, tolkning samt redovisning i form av muntlig presentation och skriftlig rapport. Kritisk granskning tränas när studenten ger återkoppling, genom opponering, på annan students muntliga redovisning och skriftliga rapport samt själv tar emot återkoppling.

Kursen integrerar fördjupade teoretiska kunskaper, klinisk diagnostik och praktisk tillämpning vid bedömning och handläggning av komplexa patientfall inom kiropraktisk verksamhet. Innehållet omfattar hälsa och sjukdom hos patientgrupper som kiropraktorer vanligtvis möter, med särskilt fokus på livslopps- och folkhälsoperspektiv. Detta innefattar kliniska överväganden avseende barn och ungdomar, kvinnors hälsa och reproduktiv hälsa samt geriatrik och rehabilitering av äldre. Multimodala och interprofessionella arbetssätt analyseras i relation till hur kiropraktik kan bidra till folkhälsan och integreras i bredare vårdprocesser.

En central del av kursen utgörs av fördjupning i kliniskt resonemang vid komplexa patientfall, med utgångspunkt i biomekaniska och neurofysiologiska modeller för ryggradsrelaterad smärta och funktionella tillstånd. Studenterna vidareutvecklar sin användning av bild- och laboratoriediagnostik som integrerade delar av differentialdiagnostik, riskbedömning och kliniskt beslutsfattande. Innehållet omfattar även kritisk analys av kiropraktiska kunskapstraditioner i relation till vetenskapsteori och aktuellt evidensläge samt fördjupad tillämpning av kiropraktiska undersöknings- och behandlingsstrategier.

Under verksamhetsintegrerat lärande (VIL) integrerar och tillämpar studenterna teoretiska kunskaper i handledd patientverksamhet. Särskild vikt läggs vid avancerat diagnostiskt resonemang, biomekanik, folkhälsa och professionella bedömningar inom kiropraktisk verksamhet. Studenterna reflekterar kritiskt över kiropraktorns roll inom ett interprofessionellt hälso- och sjukvårdslandskap och utvecklar sin förmåga att kommunicera och samverka med andra professioner inom hälso- och sjukvården för att främja personcentrerad, jämlik och säker vård.

Genom successivt ökat ansvar vidareutvecklar studenterna sin förmåga att utforma, motivera, genomföra och utvärdera individuellt anpassade handläggningsplaner som integrerar kiropraktisk manuell behandling med träningsbaserad rehabilitering och andra lämpliga insatser. Kursen omfattar även observation av yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården för att fördjupa studenternas förståelse för interprofessionell samverkan och kiropraktorns roll inom det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Förtroendebaserade professionella aktiviteter (Entrustable Professional Activities, EPA) används för att strukturera återkoppling och stödja progression mot en alltmer självständig yrkesutövning.

Kursen omfattar klinisk integration av kiropraktisk verksamhet vid komplexa och långvariga muskuloskeletala tillstånd. Undervisningen fokuserar på hur kiropraktisk undersökning och behandling kan integreras i multimodala behandlingsstrategier i samverkan med andra professioner inom hälso- och sjukvården. Vidare analyseras kliniskt och differentialdiagnostiskt resonemang vid komplexa patientfall där muskuloskeletala besvär förekommer i relation till systemiska sjukdomar, samsjuklighet och långvarig smärta. Detta innefattar analys av funktionsbegränsningar, riskbedömning, remittering och kliniska prioriteringar i relation till patientsäkerhet.

Särskild vikt läggs vid hur personcentrerad vård kan integreras i kiropraktisk klinisk verksamhet. Begrepp av betydelse för personcentrerad kiropraktisk vård, såsom terapeutisk allians, delat beslutsfattande och patientens berättelse, analyseras i relation till kliniskt resonemang och behandlingsstrategier. De kliniska momenten omfattar fördjupad träning i kiropraktiska undersökningsmetoder, palpation samt anpassning av kiropraktiska behandlingsstrategier utifrån patientens funktionella tillstånd och respons på behandling. Detta omfattar även intern och extern observation, klinisk dokumentation, överväganden kring remittering, systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete samt interprofessionell samverkan.

Kursen behandlar även professionella och etiska frågeställningar inom kiropraktisk verksamhet, däribland professionellt ansvar, patientautonomi, informerat samtycke, jämlik vård, jämlikhet, mångfald och inkludering. Vidare behandlas hur sociala bestämningsfaktorer, normer, diskrimineringsgrunder och olika livsvillkor kan påverka hälsa, tillgång till vård samt mötet mellan patient och vårdgivare.

Kursen innehåller verksamhetsintegrerat lärande (VIL) i form av klinisk praktik, med fokus på att vidareutveckla studenternas förmåga att självständigt och analytiskt tillämpa kliniska färdigheter, kliniskt resonemang och professionella bedömningar i ett handlett kliniskt sammanhang. Genom successivt ökat ansvar för patientarbetet integrerar, tillämpar och kritiskt reflekterar studenterna över teoretiska och praktiska kunskaper i relation till komplexa kliniska situationer. Kursen omfattar även intern observation med reflekterande sambedömning samt extern observation hos yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården, i syfte att bredda och fördjupa studenternas förståelse för klinisk verksamhet, professionella arbetssätt och kiropraktorns roll i ett bredare hälso- och sjukvårdssammanhang. Inom kursen används Entrustable Professional Activities (EPA) för att tydliggöra centrala kliniska aktiviteter samt stödja återkoppling och progression i relation till kursens innehåll och lärandemål. EPA tillämpas på en självständig och integrerad nivå.

Kursen omfattar teoretiska och metodologiska perspektiv av relevans för klinisk forskning inom kiropraktik, med särskilt fokus på kvalitativa och kvantitativa ansatser samt deras lämplighet för olika typer av forskningsfrågor. Centrala begrepp såsom validitet, reliabilitet, bias och generaliserbarhet behandlas i relation till klinisk forskning. Studenterna vidareutvecklar även sin förmåga att identifiera, avgränsa och motivera ett problemområde utifrån patientens, professionens och samhällets perspektiv.

Kursen omfattar även utarbetande av en vetenskaplig projektplan med bakgrund, syfte, forskningsfrågor, studiedesign och metod, urvalsförfarande, dataanalys och tidsplan. Principer för forskningsetik och riktlinjer för klinisk forskning behandlas, inklusive informerat samtycke, konfidentialitet och etikprövning. Den empiriska studien grundas på en litteraturöversikt inom det valda området.

Studenterna genomför parvis, eller vid särskilda omständigheter individuellt, en vetenskaplig studie inom kiropraktik under handledning och med hög grad av självständighet. Ämnesområdet omfattar hälsa och ohälsa relaterad till det neuromuskuloskeletala systemet samt prevention, bedömning, diagnostik, behandling och rehabilitering. När arbetet genomförs parvis ska varje students individuella bidrag vara tydligt urskiljbart och möjligt att bedöma.

Examensarbetet omfattar en sammanhållen forskningsprocess som resulterar i en skriftlig examensarbetsrapport samt muntlig presentation och försvar. Förmågan till kritisk granskning och vetenskaplig dialog vidareutvecklas genom strukturerad opposition på en annan students arbete samt genom att studenten bemöter återkoppling på det egna examensarbetet.

Kursen omfattar patientgrupper och kliniska situationer som vanligtvis förekommer inom osteopatisk verksamhet. Multimodala och interprofessionella behandlingsstrategier analyseras med fokus på hur osteopatisk manuell medicin kan integreras i bredare vårdinsatser och vårdprocesser. Särskild vikt läggs vid kliniska överväganden vid behandling av patienter i olika skeden av livet och inom olika vårdkontexter, med beaktande av folkhälsoperspektiv och preventiva vårdinsatser. Detta omfattar muskuloskeletala tillstånd i relation till kvinnors hälsa och reproduktiv hälsa, barn och ungdomars hälsa samt muskuloskeletal funktion och rehabilitering hos äldre. Vidare behandlas kliniska överväganden vid systemiska sjukdomar såsom kardiovaskulära och respiratoriska tillstånd samt i samband med återhämtning efter sjukdom, sjukhusvård eller kirurgiska ingrepp.

Kursen behandlar även teoretiska perspektiv av relevans för osteopatisk verksamhet, med fokus på relationella och kontextuella faktorer som kan påverka kliniska resultat. Detta innefattar centrala begrepp inom personcentrerad vård, såsom terapeutisk allians, delat beslutsfattande och patientens berättelse i det kliniska resonemanget. Osteopatiska kunskapstraditioner analyseras i relation till vetenskapsteori och evidensinformerad praktik.

Vidare omfattar kursen en fördjupning i kliniskt resonemang vid komplexa patientfall, samsjuklighet och långvariga tillstånd. Detta innefattar analys av funktionsbegränsningar, riskbedömning, remittering och professionellt ansvar i relation till patientsäkerhet.

Kursen innehåller verksamhetsintegrerat lärande (VIL) i form av klinisk praktik, med fokus på att fördjupa studenternas kliniska färdigheter, kliniska resonemang och professionella bedömningar i ett handlett kliniskt sammanhang. Genom en tydlig progression mot ökad självständighet i patientarbetet integrerar, tillämpar och kritiskt värderar studenterna teoretiska kunskaper i relation till klinisk verksamhet. Kursen omfattar även intern observation med reflekterande sambedömning samt extern observation hos yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården, i syfte att fördjupa studenternas förståelse för klinisk verksamhet, professionella arbetssätt och interprofessionell samverkan. Inom kursen används Entrustable Professional Activities (EPA) för att tydliggöra centrala kliniska aktiviteter samt stödja återkoppling och progression i relation till kursens innehåll och lärandemål. EPA tillämpas på en självständig och integrerad nivå.

Kursen omfattar klinisk integration av osteopati vid komplexa och långvariga muskuloskeletala tillstånd. Undervisningen fokuserar på hur osteopatisk undersökning och manuell behandling kan integreras i multimodala behandlingsstrategier i samverkan med andra professioner inom hälso- och sjukvården. Vidare analyseras kliniskt och differentialdiagnostiskt resonemang vid komplexa patientfall där muskuloskeletala besvär förekommer i relation till systemiska sjukdomar, samsjuklighet och långvarig smärta. Detta innefattar analys av funktionsbegränsningar, riskbedömning, remittering och kliniska prioriteringar i relation till patientsäkerhet.

Särskild vikt läggs vid hur personcentrerad vård kan integreras i osteopatisk klinisk verksamhet. Begrepp av betydelse för personcentrerad osteopatisk vård, såsom terapeutisk allians, delat beslutsfattande och patientens berättelse, analyseras i relation till kliniskt resonemang och behandlingsstrategier. De kliniska momenten omfattar fördjupad träning i osteopatisk undersökning, palpatorisk bedömning samt anpassning av manuella behandlingsstrategier utifrån patientens funktionella tillstånd och respons på behandling. Detta omfattar även intern och extern observation, klinisk dokumentation, överväganden kring remittering, systematiskt kvalitets- och förbättringsarbete samt interprofessionell samverkan.

Kursen behandlar även professionella och etiska frågeställningar inom osteopatisk verksamhet, däribland professionellt ansvar, patientautonomi, informerat samtycke, jämlik vård samt mångfald i mötet med patienter. Vidare behandlas hur sociala bestämningsfaktorer, normer, diskrimineringsgrunder och olika livsvillkor kan påverka hälsa, tillgång till vård samt mötet mellan patient och vårdgivare.

Kursen innehåller verksamhetsintegrerat lärande (VIL) i form av klinisk praktik, med fokus på att vidareutveckla studenternas förmåga att självständigt och analytiskt tillämpa kliniska färdigheter, kliniskt resonemang och professionella bedömningar i ett handlett kliniskt sammanhang. Genom successivt ökat ansvar för patientarbetet integrerar, tillämpar och kritiskt reflekterar studenterna över teoretiska och praktiska kunskaper i relation till komplexa kliniska situationer. Kursen omfattar även intern klinisk observation med reflekterande sambedömning samt extern klinisk observation hos yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården, i syfte att bredda och fördjupa studenternas förståelse för klinisk verksamhet, professionella arbetssätt och osteopatens roll i ett bredare hälso- och sjukvårdssammanhang. Inom kursen används Entrustable Professional Activities (EPA) för att tydliggöra centrala kliniska aktiviteter samt stödja återkoppling och progression i relation till kursens innehåll och lärandemål. EPA tillämpas på en självständig och integrerad nivå.

Kursen omfattar teoretiska och metodologiska perspektiv av relevans för klinisk forskning inom osteopati, med särskilt fokus på kvalitativa och kvantitativa ansatser samt deras lämplighet för olika typer av forskningsfrågor. Centrala begrepp såsom validitet, reliabilitet, bias och generaliserbarhet behandlas i relation till klinisk forskning. Studenterna vidareutvecklar även sin förmåga att identifiera, avgränsa och motivera ett problemområde utifrån patientens, professionens och samhällets perspektiv.

Kursen omfattar även utarbetande av en vetenskaplig projektplan med bakgrund, syfte, forskningsfrågor, studiedesign och metod, urvalsförfarande, dataanalys och tidsplan. Principer för forskningsetik och riktlinjer för klinisk forskning behandlas, inklusive informerat samtycke, konfidentialitet och etikprövning. Den empiriska studien grundas på en litteraturöversikt inom det valda området.

Studenterna genomför parvis, eller vid särskilda omständigheter individuellt, en vetenskaplig studie inom osteopati under handledning och med hög grad av självständighet. Ämnesområdet omfattar hälsa och ohälsa relaterad till det neuromuskuloskeletala systemet samt prevention, bedömning, diagnostik, behandling och rehabilitering. När arbetet genomförs parvis ska varje students individuella bidrag vara tydligt urskiljbart och möjligt att bedöma.

Examensarbetet omfattar en sammanhållen forskningsprocess som resulterar i en skriftlig examensarbetsrapport samt muntlig presentation och försvar. Förmågan till kritisk granskning och vetenskaplig dialog vidareutvecklas genom strukturerad opposition på en annan students arbete samt genom att studenten bemöter återkoppling på det egna examensarbetet.