240 p varav 60 p på motsvarande avancerad nivå.
Utbildningsnämnd.
Svenska.
Eftergymnasial utbildning, 4 år, heltid.
Grundläggande behörighet för högskolestudier.
Grundläggande behörighet för högskolestudier.
Summa poäng årskurs 1 på grundnivå: 60 p
Summa poäng årskurs 2 på grundnivå: 60 p
Summa poäng årskurs 3 och 4 på grundnivå / avancerad nivå: 45/15 p
Summa poäng årskurs 4 på grundnivå / avancerad nivå: 15/45 p
Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas:
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att:
Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå:
Utbildningsmålen omfattar kunskaper och förståelse, färdigheter och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt vad gäller prevention, diagnostik, behandling och rehabilitering av smärttillstånd och funktionsrubbningar i det neuromuskuloskeletala systemet. Målen är utformade utefter fem kompetensområden; medicinskt, kliniskt, professionellt, hälsofrämjande och vetenskapligt.
I målsättningen ryms dels viktiga värden som engagemang, kreativitet, gott studiesocialt klimat, jämställdhet och hållbar utveckling, dels resurser i form av ändamålsenliga lokaler, lärandematerial, teknisk utrustning samt informations- och kommunikationsteknologi. Därtill ska läggas en aktiv forskningsmiljö som stimulerar studentens vetenskapliga förhållningssätt och utveckling. Även samverkan med andra lärosäten, branschorganisationer och det framtida yrkeslivet är av stor vikt. Detta sammantaget påverkar förutsättningarna för lärandeprocessen och är något som Naprapathögskolan ständigt arbetar för att bibehålla och vidareutveckla.
Utbildningsprogrammet är strukturerat i sex ämnesområden: kroppens anatomi och funktion, hälsa och sjukdom, kiropraktik, idrottsmedicin, vetenskaplig- och professionell utveckling. Bland dessa utgör kiropraktik huvudämnet och är det mest omfattande ämnesområdet. Kurser erbjuds både på grundläggande och avancerad nivå, där de avancerade kurserna sammanlagt omfattar 60 poäng. Studier på avancerad nivå inleds under termin 6 och inkluderar fördjupning inom ämnesområdena hälsa och sjukdom samt kiropraktik.
För att skapa en tydlig struktur och sammanhang mellan programmets olika delar är utbildningen uppdelad i fem kompetensområden, vilka fungerar som en röd tråd genom kurserna. Dessa bygger bland annat på kompetensramverket CanMEDS sju roller, som omfattar de färdigheter och kunskaper som krävs för att utöva kiropraktoryrket på ett professionellt sätt. Dessa roller och kompetenser integreras och utvecklas kontinuerligt genom hela utbildningen för att främja ett ansvarsfullt och reflekterande förhållningssätt inom kiropraktik.
Kiropraktorprogrammets pedagogiska profil utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på kunskap, lärande och undervisning. Detta synsätt betonar hur lärande formas i interaktion mellan individer samt hur sammanhang, kontext och miljö påverkar både vad och hur en individ tillägnar sig kunskap. Kiropraktorns yrkesroll ställer höga krav på kompetens, och den snabba kunskapsutvecklingen inom fältet gör det nödvändigt för studenten att utveckla förmågan att självständigt och tillsammans med andra söka information, analysera den kritiskt och reflektera över sitt lärande.
Lärande är en individuell process som sker i samspel med omgivningen och innefattar både intellektuell och emotionell bearbetning. Programmet syftar till att stödja den studerandes utveckling och stärka självkännedom genom att skapa en medvetenhet om mångfald, egna värderingar och professionella förhållningssätt. Detta ger förutsättningar för studenten att reflektera över sitt beteende och sin roll i samarbeten med andra människor.
Kiropraktorprogrammet sätter studenten i centrum. Undervisningen bygger på en studentaktiverande och problembaserad metodik där den studerande förväntas ta ett aktivt ansvar för sitt eget lärande och utveckling. Genom att använda pedagogiska metoder som uppmuntrar till självständighet och livslångt lärande skapas en stabil grund för vetenskapligt och kritiskt tänkande, vilket är avgörande för en framgångsrik yrkesutövning.
Genom hela kiropraktorprogrammet finns en strukturerad progression som omfattar:
Progressionen tydliggörs genom en genomtänkt koppling mellan nivåsatta lärandemål och val av undervisnings- och examinationsformer. Utbildningen är uppbyggd kring huvudområdet kiropraktik och utgår från manuellmedicinska problemställningar. Kursernas inbördes ordning är planerad utifrån behovet av progression, fördjupning och integrering mellan kiropraktik och andra ämnesområden, vilket successivt ökar både komplexitet och självständighet.
En central princip för progressionen bygger på etablerade kunskapstaxonomier, vilka strukturerar lärandet i hierarkiska nivåer. Programmet inspireras av olika taxonomiska modeller, såsom Blooms reviderade taxonomi, SOLO-taxonomin och Millers pyramid. Även om dessa modeller används integrerat och anpassat, har Blooms taxonomi en ledande roll där kunskap indelas i nivåerna: fakta, förståelse, tillämpning, analys, syntes och kritisk värdering.
Utbildningen är utformad så att de enskilda kurserna bygger vidare på tidigare inhämtad kunskap, där teorier och färdigheter återkommer och fördjupas i olika sammanhang. Under utbildningens gång, särskilt från och med avancerad nivå (termin 6), ställs ökade krav på studenternas förmåga att systematiskt integrera tidigare kunskaper och färdigheter i nya kliniska situationer.
Programmet inleds med kurser som ger grundläggande kunskaper inom ämnesområdena kroppens uppbyggnad och funktion samt kiropraktik. Här ingår även en introduktion till professionella och vetenskapliga kompetenser. Det verksamhetsintegrerade lärandet (VIL) och den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) inleds redan under termin 2 och fortlöper genom hela programmet, med avslutning i termin 8. Kurser inom hälsa och sjukdom löper parallellt genom utbildningen (termin 2–8) för att ge en bred och djup medicinsk kompetens.
Studenten tränas kontinuerligt i att förstå, sammanställa och tillämpa faktakunskap inom manuellmedicinsk undersökning, behandling och rehabilitering. Från termin 3 ingår längre placeringar inom den verksamhetsförlagda utbildningen, där särskild vikt läggs vid analytisk förmåga utifrån en personcentrerad manuellmedicinsk arbetsmodell. För att forma en kritiskt tänkande och reflekterande kiropraktor påbörjas den vetenskapliga utbildningen redan i termin 1 och löper genom hela programmet, med successiv fördjupning som kulminerar i ett självständigt examensarbete under det sista året.
Kiropraktorprogrammet använder varierande arbetsformer som stimulerar studentaktivitet, fördjupar lärandet och främjar samarbete. Undervisnings- och läraktiviteter anpassas efter kursens syfte, lärandemål och innehåll, med ett primärt fokus på problembaserat lärande (PBL). Exempel på studentaktiva pedagogiska metoder inkluderar inverterade klassrum och teambaserat lärande (TBL).
Inverterade klassrum (flipped classroom) innebär att studenterna tar del av webbaserade föreläsningar och uppgifter individuellt eller i grupp innan de samlas i undervisningslokalerna. Detta frigör tid för fördjupade diskussioner, reflektion och praktiska moment vid mötet mellan lärare och studenter.
Teambaserat lärande (TBL) bygger på aktivt lärande genom gruppdiskussioner och problemlösning. Diskussionen är central och förbereder studenterna för att lösa komplexa problem i sin framtida yrkesroll som kiropraktor.
Utöver dessa metoder används fler undervisnings- och läraktiviteter där studenten är aktiv i sin kunskapsutveckling med stöd av handledare och lärare. Exempel på detta är grupparbeten, laborationer, projektarbeten, tematiska studier och seminarier. Vissa kunskaper inhämtas även självständigt genom litteraturstudier, interaktiva medier och webbaserade resurser.
Den praktiska undervisningen inom programmet bygger på ett problembaserat perspektiv, där färdighetsträning, praktiska övningar och patientfall används för att skapa ett autentiskt och meningsfullt lärande. Funktionella aspekter betonas, och studenternas förmåga att analysera och lösa patientrelaterade problem utvecklas genom hela utbildningen.
Föreläsningar integreras ofta med studentaktiva moment såsom bikupediskussioner (parvisa samtal), mentometerknappar för att öka engagemanget samt formativa bedömningar med direkt återkoppling genom digitala verktyg som Socrative och Mentimeter.
Den övergripande pedagogiska målsättningen för kiropraktorprogrammet är att ge studenterna förutsättningar att ta ansvar för sitt lärande, utveckla ett personcentrerat synsätt och kombinera engagemang med empati i sitt yrkesutövande. Vidare ska studenten utvecklas till en vetenskapligt och kritiskt tänkande individ, både under utbildningen och i sin kommande yrkeskarriär. En kompetent kiropraktor ska känna sig trygg i sin professionella roll, vara ödmjuk i samarbetet med kollegor inom vården och ha en god kommunikationsförmåga gentemot både patienter och andra yrkesgrupper.
Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integrering mellan högre utbildning och arbetsliv. Inom kiropraktorprogrammet sker VIL genom verksamhetsförlagd utbildning (VFU), studiebesök och auskultationer.
VIL/VFU är en central och integrerad del av utbildningen och introduceras redan under termin 2. Huvuddelen av den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs vid lärosätets egen patientklinik under termin 2–6 (grundnivå), där studenterna får möjlighet att tillämpa sina kunskaper i en klinisk miljö. Auskultation hos yrkesverksamma legitimerade kiropraktorer sker varje termin för att tidigt skapa en tydlig koppling mellan utbildningen och den framtida yrkesrollen.
Under termin 7–8 (avancerad nivå) utökas den verksamhetsförlagda utbildningen med längre auskultationsperioder hos legitimerade kiropraktorer och andra vårdgivare inom närliggande professioner. Denna fördjupade kontakt med yrkesverksamma inom fältet ger studenten värdefull praktisk erfarenhet och stärker den samarbetsförmåga som krävs i rollen som legitimerad kiropraktor.
Bedömning och examination inom kiropraktorprogrammet genomförs systematiskt inom varje kurs för att säkerställa en rättssäker och transparent process. Formativa bedömningar och summativa examinationer kopplas tydligt till lärandemål, undervisnings- och läraktiviteter samt examination (konstruktiv länkning). Studenternas teoretiska kunskaper, kliniska färdigheter och analytiska förmåga bedöms löpande under hela utbildningen, där problemorienterade frågeställningar och ett holistiskt perspektiv står i centrum.
I de teoretiska delarna av utbildningen är skriftliga examinationer vanligast, men även inlämningsuppgifter och grupparbeten med både skriftlig och muntlig presentation förekommer. Ofta kombineras olika examinationsformer, exempelvis genom obligatoriska individuella och gruppbaserade inlämningsarbeten som kompletteras med en skriftlig tentamen. I de praktiska kurserna sker examinationen både genom skriftliga prov och genom ett eller flera praktiska delprov där studentens kunskap, färdighet och professionella förhållningssätt bedöms.
Inom ramen för VIL/VFU bedöms studentens kliniska färdigheter, värderingsförmåga och professionella förhållningssätt kontinuerligt genom delprov och ett slutprov i varje årskurs. Examinationen fokuserar främst på att ge den studerande att visa sin förmåga att handlägga autentiska patientfall i en klinisk kontext. Därutöver genomförs patientsimuleringar och patientfallsdiskussioner, samt även genom strukturerade färdighetstester såsom Objective Structured Clinical Examination (OSCE) i en simulerad miljö. Bedömningen tar särskild hänsyn till flera centrala aspekter av studentens kliniska kompetens. Detta inkluderar patientbemötande, undersökningsförmåga och selektivitet i undersökningen. Vidare utvärderas diagnostisk förmåga, inklusive differentialdiagnostiska överväganden, samt förmågan att planera och genomföra behandling samt studentens förmåga att informera och motivera patienten.
Kiropraktorns kommunikativa och pedagogiska färdigheter värderas högt, då de är avgörande för att kunna erbjuda evidensbaserad vård av hög kvalitet. Studentens progression dokumenteras i en lärandeportfölj, där utvecklingen i relation till programmets centrala kompetenser följs upp och återkopplas kontinuerligt under hela utbildningen.
Examinationen sker utifrån i förväg fastställda och för studenten tydliga bedömningskriterier. Vid underkänt resultat på en ordinarie examination ges möjlighet till omexamination, med totalt fem examinationstillfällen. Om en student underkänts vid fem examinationer ges inget ytterligare tillfälle. En student som underkänts två gånger på samma examinerande moment kan begära en ny examinator inför nästa examinationstillfälle, genom en skriftlig ansökan till studierektor. Ansökan beviljas om inga särskilda skäl talar emot det.
Vid behov av anpassning för en student med dokumenterad varaktig funktionsnedsättning kan examinator i samråd med studierektor fatta beslut om att frångå kursplanens föreskrifter. Dock får lärandemål, innehåll eller förväntade kunskaps- och färdighetsnivåer inte förändras, tas bort eller sänkas.
Under termin 6–8 genomför studenten ett examensarbete som utgör en fördjupning inom huvudområdet kiropraktik och omfattar 15 poäng (motsvarande 10 veckors heltidsarbete). Arbetet kan ha en kvantitativ eller kvalitativ ansats och ska besvara en tydligt formulerad och avgränsad frågeställning med en vetenskapligt relevant metod. Det självständiga arbetet syftar till att studenten ska utveckla förmågan att självständigt värdera, integrera och tillämpa kunskaper inom vetenskaplig metodik. Examensarbetet ger även insikt i forskningsprocessen och förbereder studenten för framtida utvecklings- och forskningsarbete inom manuell medicin. Arbetet handleds av forskare eller lärare med medicinsk och/eller vetenskaplig kompetens inom det aktuella ämnesområdet. För att säkerställa den vetenskapliga kvaliteten samt att forskningsetiska aspekter beaktas, granskas och godkänns projektplanen av forskningsnämnden vid lärosätet innan arbetet påbörjas. Examensarbetet bedöms av externa granskare med minst docentkompetens och examineras genom en skriftlig rapport samt ett muntligt försvar under opposition.
För att möjliggöra en balans mellan idrottssatsning och studier har studenter som är aktiva på elitnivå möjlighet att ansöka om ett individanpassat studieupplägg. Detta innebär att obligatoriska moment, såsom verksamhetsintegrerat lärande (VIL), praktiska lektioner och examinationer, kan schemaläggas utifrån studentens idrottsliga åtaganden. Den individuella studieplanen utformas i samråd med ansvarig studierektor och kräver ett intyg från det aktuella specialförbundet inom Riksidrottsförbundet som styrker elitidrottssatsningen.
Utbildningsplanen implementerades 2025. Student som önskar återupptar studier efter ett studieuppehåll får en individuell studieplan i samråd med ansvarig studierektor för att säkerställa en smidig återgång till utbildningen.
Undervisningsspråk är svenska men viss undervisning på engelska förekommer. Engelsk- och svenskspråkig litteratur används.
Som betyg används uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G). Betygsskalan framgår av kursplanen.
Studenten kan ansöka om tillgodoräknande av hel eller del av kurs baserat på tidigare genomgången utbildning eller yrkesverksamhet. Ansökan om tillgodoräknande sker skriftligt till ansvarig studierektor. Om ansökan om tillgodoräknande avslås helt eller delvis ska detta motiveras skriftligt.
Inom programmet finns särskilda behörighetskrav till programmets kurser. Behörighetskraven framgår av kursplanerna. I de fall där kraven är kopplade till uppflyttning till högre termin, finns dessa behörighetskrav beskrivna i Kiropraktorakademins studiehandbok.
Om den studerande visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för sjukvården riskeras kan examinator med omedelbar verkan avbryta den studerandes verksamhetsintegrerat lärande (VIL). I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka moment och kunskapskontroller som krävs innan den studerande ges möjlighet till nytt VFU-tillfälle. Antalet kunskapskontroller i handlingsplanen begränsas till två gånger. Har den studerande underkänts på sista möjliga examinationstillfället ska ingen handlingsplan upprättas.
Studier vid kiropraktorprogrammet ska bedrivas på lika villkor i enlighet med Kiropraktorakademin styrdokument “Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter”.
